Hur började det egentligen?
Syster Lullan gick på eftermiddagspasset på UVA (Uppvakningsavdelningen) på Kungälvs Sjukhus en eftermiddag 1998. En av sjuksköterskorna som haft min pappa, narkosöverläkare Stig Åkerberg som chef, skulle låta operera sina åderbråck denna dag.
Hon blev ”min patient” och det kom att få en avgörande betydelse. Operationen komplicerades av blödningar och kraftiga smärtor. Jag gjorde allt för att hon skulle slippa smärta så långt det gick. Hon kunde inte som tänkt var, gå hem samma dag, utan blev inlagd på kirurgavdelning under natten.
Patienten var då företagssköterska på EKA Chemicals i Bohus. Hon tyckte att hon fått ett så fint omhändertagande av mig att hon föreslog att jag skulle ersätta henne på EKA när hon skulle operera sin handled våren 1998.
Jag sa:
– Företagshälsovård, det kan jag inget om.
– Det du behöver kunna, det lär jag dig, det andra kan du redan, sa hon bara på ett övertygande sätt!
Ok, tänkte jag. Bara efter någon dags betänkte tid bestämde jag min för att göra ett avgörande val:
-Ja, jag jobbar för dig de 6 veckorna du skall vara borta.
Det var både roligt och lärorikt med nya utmaningar och uppgifter. Sköterskan hade egentligen fullt upp på mottagningen, Hälsocentralen som det hette då, med hälsoundersökningar och kontroller men hade åtagit sig att utbilda i hjärtlungräddning, HLR också. Nu insåg hon att hon skulle kunna få hjälp. Jag kunde nu ta över ansvaret för kurserna i HLR och första hjälpen.
Nu gjorde jag ett viktigt val. Jag erbjöds att utbilda mig till instruktör i hjärt-lungräddning.
Det var självklart att tacka ja!
1999-05-18 blev jag instruktör i HLR, utbildad av Marianne Berglin, Med. Dr. Leg. Sjuksköterska. Detta möte blev också avgörande för hur mitt företag Heartex kom att utvecklas.
Långt senare kom jag att ha både samarbete med hjärtlungräddningsutbildningar och arbete i Svenska HLR-rådet gemensamt med henne.
På EKA Chemicals, Hälsocentralen, hade vi gröna skjortor och
utbildade på det stora övningsdockorna.
Så snart jag blev färdig instruktör startade med att börja repetitionsutbildningar med de anställda som Marie- Ann redan tidigare, grundutbildat i hjärt-lungräddning.
Vid ett tillfälle november 2002, hade jag en grupp från ”transport” inklusive chefen, Ronny Knutsson. Efteråt kontaktade han mig. Han var mycket imponerad av mitt sätt att lära ut och undrade om jag skulle vilja utbilda på vårdcentralen där hans fru jobbade.
Javisst, spännande, tänkte jag och fick hennes telefonnummer.
Jag ringde en dag hösten 2003. Hon var så glad över att jag kunde komma dit och vi bokade utbildning i HLR för två grupper. Avslutningsvis säger hon:
-Ja det blir bra, du kan fakturera oss.
Oj, det blev kaos i mitt huvud, ”fakturera”?
Kan jag det? tänkte jag. Utan att vara säker på svaret, sa jag:
-Ja, det går bra!
Snabbt, avslutade jag nu samtalet. Vad har jag gjort nu! Fakturera det kan man bara om man har ett företag eller hur Lullan, resonerade jag med mig själv. Det löser sig nog tänkte jag.
Mitt första uppdrag var bokat!
Nu blev jag egen företagare!
